Bygglant
Search
  • Entreprenadskola med begreppen som du bör kunna | BYGGLANT

Bygglants entreprenadskola

Inom byggbranschen och entreprenadjuridiken används många begrepp att hålla reda på. Vissa låter lika, men betyder olika saker. Vi har ställt samman och förklarat de vanligaste begreppen som du behöver kunna som byggherre eller upphandlare.

Samarbetsformer och parter

Parter  Upphandlingsformer  Entreprenadformer  Viktiga begrepp

Avtal och villkor

Allmänna Bestämmelser (AB)   Administrativa Föreskrifter 

Allmän Material- och Arbetsbeskrivning (AMA)

Lagar och förordningar

Plan och bygglagen  Boverkets Byggregler   Boverkets konstruktionsregler 

Arbetsmiljöverkets föreskrifter   Elektronisk personalliggare och ID06

 


 

Samarbetsformer och parter

Det är nödvändigt att förstå att det dels finns något som kallas entreprenadformer och något som kallas upphandlingsformer. Dessa två kategorier definierar på olika sätt hur parterna i ett byggprojekt samarbetar och förekommer ofta i kombination med varandra.

Begreppet entreprenadform handlar om vilket ansvar en byggentreprenör har avseende funktionen på det som skall byggas, exempelvis som en totalentreprenad. Begreppet upphandlingsform handlar om hur många leverantörer du som byggherre väljer att ha din affärsuppgörelse med och vem som ansvarar för samordningen på arbetsplatsen, exempelvis som en generalentreprenad. Ett byggprojekt utgör därför alltid en kombination av de båda.

 

Parter

Beställare

Den som är uppdragsgivare enligt förfrågningsunderlag, beställning eller kontrakt för konsulter, entreprenörer, leverantörer och andra uppdragstagare. Byggherren är beställare. Även en entreprenör kan vara beställare, vanligtvis en generalentreprenör eller huvudentreprenör som upphandlar underentreprenader.

Byggherre

Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten genom en byggentreprenör. Både privatpersoner, företag, föreningar och offentliga institutioner kan vara byggherre.

Entreprenör

Den som utför byggnads-, rivnings- eller markarbeten på entreprenad, d.v.s. på uppdrag av en beställare. Exempelvis byggföretag, elinstallationsfirmor och grävfirmor m.m.

 

Upphandlingsformer

Generalentreprenad

I en generalentreprenad handlar beställaren upp en entreprenör som sedan i sin tur handlar upp de underentreprenörer som denne behöver. Beställaren överlåter samordningsansvaret till generalentreprenören och slipper därmed risken för att saker ”trillar mellan stolarna”. En av flera fördelar med en generalentreprenad ä att beställaren/byggherren bara har en avtalspart och därmed ett mindre antal kontakter som ska hanteras under entreprenaden.

En generalentreprenad kan vara både en utförandeentreprenad eller en totalentreprenad.

Samordnad generalentreprenad

Beställaren handlar då upp på samma sätt som vid delad entreprenad men överlåter därefter affärsuppgörelserna med underentreprenaderna till en generalentreprenör, vanligen byggentreprenören. Denne ansvarar sedan ensam gentemot beställaren såväl för sina egna arbeten som för underentreprenörernas.

Delad entreprenad

I en delad entreprenad handlar beställaren direkt upp ett antal entreprenörer. Dessa blir då sidoentreprenörer till varandra och har byggherren får samordningsansvar. Beställaren får total kontroll över t.ex. ekonomin och vilka entreprenörer som utför olika arbeten.

Risken är beställaren inte mäktar med samordningsansvaret kring arbeten, arbetsplatsmiljöfrågor etc. vilket kan leda till tillbud, att saker trillar mellan stolarna eller entreprenörernas arbeten inte sker i rätt ordning. Det kan också uppstå gränsdragningsproblem mellan olika sidoentreprenörer som kan vara svåra för beställaren att förutse eller hantera.

Huvudentreprenör

I en delad entreprenad finns det ett ofta behov av att beställaren överlåter samordningsansvaret åt en av entreprenörerna, vilken ofta kallas för huvudentreprenör. Vanligast utses byggentreprenören till detta, eftersom denna ofta är på plats under en stor del av entreprenadtiden. Huvudentreprenören samordnar arbetet som ska utföras och eventuellt även arbetsplatsmiljöfrågor.

Underentreprenad

Underentreprenader utförs på beställning av en general- eller huvudentreprenör (vid delad entreprenad). Den underentreprenör som anlitas arbetar åt den upphandlande entreprenören, inte åt dennes beställare (som oftast är byggherren). Det är vanligt att byggherren har möjlighet att godkänna de underentreprenörer som general-/huvudentreprenören vill anlita.

 

Entreprenadformer

Utförandeentreprenad

En utförandeentreprenad är en entreprenad där beställaren svarar för projekteringen och entreprenören ansvarar för att utförandet görs i enlighet med av instruktioner som tillhandahålls av beställaren. I en utförandeentreprenad är det beställaren som ingår avtal med eventuella konsulter. Beställaren av en utförandeentreprenad är ofta en generalentreprenör eller huvudentreprenör (vid en delad entreprenad), men kan också vara byggherren själv.

Totalentreprenad

En totalentreprenad är en entreprenad där entreprenören svarar för såväl projektering som utförande och är den part som ingår avtal med eventuella konsulter. Vid en totalentreprenad är det vanligast att entreprenören sköter projekteringen (för både kontraktsarbeten och ÄTA-arbeten) eller låter genomföra projekteringen med externa konsulter.

En totalentreprenad kan ibland kallas för funktionsentreprenad, eftersom det underlag som beställaren lämnat ifrån sig endast behöver innehålla krav där den tänkta funktionen framgår, inte hur något skall se ut eller vara. Det är entreprenörens ansvar att ta reda på, och upplysa beställaren om, vilka krav som gäller för den tänkta byggnationen under dels anbudsfasen och projekteringsfasen.

Styrd totalentreprenad

Ofta vill beställaren få större kontroll över det arbete som entreprenören utför. Då tillämpas entreprenadformen styrd totalentreprenad, vilket innebär att entreprenören ansvarar för att leverera den totala funktionen, men att beställaren specificerar någon eller några delar av entreprenaden. Det kan röra sig om att entreprenören skall använda sig av någon särskilt angiven lösning, produkt eller önskar ett specifikt utförande på något.

I denna entreprenadform övertar beställaren ansvaret från entreprenören gällande funktionen hos just dessa delar. Däremot är entreprenören fortfarande skyldig att se till så att de specifika delarna inte försämrar den totala funktionen i entreprenaden.

 

Viktiga begrepp inom entreprenad

Projektering

Projektering är det utrednings- och förberedelsearbete som föregår det operativa genomförandet av en byggnation.

Projekteringen inleds med att byggherrens alla krav och önskemål om den blivande byggnaden preciseras, samt att alla förutsättningar och villkor som kan påverka den fortsatta projekteringen kartläggs. I projekteringen fastställs sedan byggnadens konstruktion, utförande och dess installationer vilket leder till att kompletta bygghandlingar inklusive ritningar och rumsbeskrivningar etc. kan tas fram.

Samordningsansvar

Med samordningsansvar menas framför allt samordning av arbetsmiljöarbetet, vilket är ett lagkrav när flera arbetsgivare bedriver verksamhet på samma ställe. Läs mer under rubriken Byggarbetsmiljösamordning.

I en byggentreprenad finns det ofta även ett stort behov av att koordinera och samordna arbetsinsatserna, så att arbetet kan ske effektivt, i rätt tid och i rätt ordning.

ÄTA-arbeten

Ändringsarbete, Tilläggsarbete och Avgående arbete som står i omedelbart samband med kontraktsarbetena.

 


 

Avtal och villkor

Allmänna Bestämmelser

I Sverige används så kallade standardavtal inom olika branscher för att förenkla upprättandet av avtal och affärsuppgörelser mellan köpande och säljande part (i byggbranschen beställare och entreprenör), så kallade Allmänna Bestämmelser.

De mest kända standardavtalen finns inom byggbranschen och heter Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. Dessa finns i olika anpassningar beroende på vilken entreprenadform som avses.

Standardavtalen ska ge en rimlig riskbalans mellan parterna och tas fram av företrädare från både beställar- och utförarsidan (Föreningen Byggandets Kontraktskomitté BKK). Allmänna Bestämmelser ges ut av förlaget Svensk Byggtjänst.

Vilket standardavtal som används i entreprenaden skall anges i kontraktshandlingarna. En del bestämmelser är öppna för att beställare och entreprenör skall kunna avtala om annan reglering än de som framgår av standardavtalet. Läs mer under rubriken Administrativa Föreskrifter.

Siffran som anges i namnet för respektive standardavtal står för utgivningsåret.

Du kan läsa mer om Allmänna Bestämmelser på Wikipedia

AB 04

Är den senaste upplagan av det standardavtal med Allmänna Bestämmelser för utförandeentreprenader, i vilka beställaren ansvarar för projekteringen. Den tidigare upplagan hette AB 92.

ABT 06

Är den senaste upplagan av det standardavtal med Allmänna Bestämmelser för totalentreprenader, i vilka entreprenören ansvarar för projekteringen. Den tidigare upplagan hette ABT 94.

AB-U 07

Är den senaste upplagan av det standardavtal med Allmänna Bestämmelser som är avsedda att användas i avtal mellan generalentreprenör och underentreprenör, där AB 04 används i avtalet mellan byggherren/beställaren och generalentreprenören.

ABT-U 07

Är den senaste upplagan av det standardavtal med Allmänna Bestämmelser som är avsedda att användas i avtal mellan totalentreprenör och underentreprenör, där ABT 06 används i avtalet mellan byggherren/beställaren och generalentreprenören.

 

Administrativa Föreskrifter (AF)

I en entreprenad som regleras med Allmänna Bestämmelser kan Administrativa Föreskrifter upprättas för att tydliggöra och avtala om särskilda förutsättningar som gäller för den specifika entreprenaden.

Föreskrifterna skall kopplas till gällande Allmänna Bestämmelser genom användning av referenser till koder och rubriker i AMA AF.

De Administrativa Föreskrifterna kan normalt innehålla:

  • Företags- och personuppgifter om byggherre, beställare och projektörer samt en orientering om projektet
  • Föreskrifter om särskilda entreprenadföreskrifter (exempelvis hantering av ÄTA-arbeten etc.)
  • Föreskrifter om allmänna arbeten och hjälpmedel (etablering av arbetsplats, tillfällig el- och va-försörjning och liknande)

 

Allmän Material- och Arbetsbeskrivning (AMA)

AMA, är en serie av referensböcker med råd och anvisningar som ger god hjälp vid upprättandet av förfrågningsunderlag och bygghandlingar och som är kopplade till Allmänna Bestämmelser.

Referensverket består av texter som beskriver krav på material, utförande och färdigt resultat för vanliga arbeten inom byggproduktion. Dessa krav kan ses som sådana som branschen uppfattar som god praxis, allmänt accepterad kvalitet, beprövad teknik och fackmässigt utförande.

AMA AF 12

AMA AF omfattar texter för Administrativa Föreskrifter för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. Det finns olika avsnitt med entreprenadföreskrifter för utförandeentreprenader respektive totalentreprenader.

En text i AMA åberopas genom att i entreprenadens Administrativa Föreskrifter föra in den kod och rubrik som motsvarar det arbete eller villkor som ska regleras. Därigenom gäller texterna i de administrativa föreskrifterna i stället för, eller i tillägg till, den text som finns i AMA under samma kod och rubrik.

AMA AF finns i flera generationer, den senaste är AMA AF 12. AMA ges ut av Svensk Byggtjänst.

 


 

Lagar och förordningar

Plan och bygglagen (PBL)

PBL är en lag i Sverige som reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande. Lagen innehåller föreskrifter om detaljplaner, bygglov, byggtillsyn, svartbyggen och hur kommunernas byggnadsnämnder ska bedriva sin verksamhet.

Du kan läsa mer om PBL på Boverkets webbplats

Detaljplan

En detaljplan anger hur ett begränsat område i en kommun skall bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas, till exempel för bostäder, handel eller industri. Även uppgifter om byggnaders utformning och utförande kan beskrivas i detaljplanen.

Bygglov

Ett bygglov är ett tillstånd som utfärdas av kommunens byggnadsnämnd för att bygga nytt, bygga om, bygga till eller ändra användningen av en byggnad eller en anläggning. Bygglovsprocessen är uppdelad i en tillståndsprocess och en anmälningsprocess.

Ansökan består av en ansökningsblankett, en situationsplan där tomtgränser och byggnadens placering framgår samt bygglovsritningar med planer och fasader. Det kan också finnas krav på tekniska beskrivningar konstruktionsritningar. Det ska också framgå om det skall finnas någon kontrollansvarig, vilket vanligen krävs, och i så fall vem. Ritningar får upprättas av lekman, men ska vara måttsatta, i rätt skala och i övrigt fackmannamässigt utförda.

Bygglov inom detaljplanerat område får enligt PBL endast beviljas med små avvikelser mot detaljplanen. Utanför detaljplanerat område gäller att markområden skall användas för det ändamål för vilka de är mest lämpade. Inom alla områden gäller generella bestämmelser om anpassning till omgivningen, estetisk utformning, risk för olyckor, kulturhistoriska hänsyn med mera. En åtgärd får inte heller medföra betydande olägenheter för omgivningen.

Om ett bygglov inte följer gällande detaljplan eller ligger utanför detaljplanelagt område ska grannar, ägare till grannfastigheten med flera tillfrågas innan bygglov kan ges. Det är också dessa så kallade sakägare som har rätt att i efterhand överklaga ett givet bygglov.

Efter beviljat bygglov skall åtgärden skall påbörjas inom två år, varefter lovet slutar gälla. Bygget skall också vara färdigt senast fem år från dagen för bygglovsbeslutet.

Ekonomibyggnader på jordbruksfastighet

Utanför detaljplanelagt område krävs normalt inte bygglov för att uppföra eller flytta ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring. Bygglov behövs inte heller för att bygga till dessa byggnader.

För att en byggnad ska bedömas som en bygglovsbefriad ekonomibyggnad görs en helhetsbedömning baserat på följande kriterier:

  • om det finns en jordbruks-, skogsbruksverksamhet eller annan liknande näring
  • om byggnaden är till för den verksamheten eller om den hör till ett självständigt företag
  • byggnadens utformning och standard.

Bygganmälan

Bygganmälan är en anmälan som byggherren ska göra för åtgärder som inte kräver bygglov, till exempel installation av braskamin, VVS. Anmälan görs av byggherren till byggnadsnämnden.

Startbesked

Innan byggnadsarbeten sätts igång måste byggherren ha fått ett startbesked från byggnadsnämnden. Detta gäller både bygglovspliktiga arbeten och sådana arbeten som endast kräver bygganmälan.

Ett bygglov är inte tillräckligt för få startbesked. Byggherren måste också ha tillgång till marken och kan behöva tillstånd enligt annan lagstiftning, till exempel miljöbalkens regler om strandskydd eller väglagen.

Om det gäller större arbeten kallar byggnadsnämnden till tekniskt samråd för att besluta bland annat om hur kontrollen av bygget skall ordnas.

Slutbesked

Slutbesked ges av byggnadsnämnden efter genomfört arbete och är dels en förklaring att nämnden anser att åtgärderna är slutförda och dels ett besked om att byggnadsverket får tas i bruk.

Om tekniskt samrådsmöte har hållits inför startbesked är det vanligt att byggnadsnämnden vill ha ett slutsamrådsmöte inför att de ger slutbeskedet.

Förhandsbesked

Förhandsbesked är en förhandsprövning från byggnadsnämnden om bygglov kan förväntas ges eller inte. Handlingarna som lämnas in kan vara enklare, exempelvis behövs i regel inga ritningar som visar byggnadens utseende.

Egenkontroller

Med egenkontroller avses den kontroll som byggherren är ansvarig för att låta utföra för att kontrollera att det som byggts uppfyller kraven i lagstiftningen. Avsyning av eget arbete utifrån en checklista kan vara en del av egenkontrollen, men en hel del kontroller måste utföras av en fristående kontrollant. En kontrollansvarig biträder byggherren med arbetet. Vad som ska kontrolleras, och resultatet av kontrollerna dokumenteras i en kontrollplan som fastställs av byggnadsnämnden innan byggnadsarbetena startar.

Kontrollansvarig (KA)

Den som ska bygga, riva eller utföra markarbeten (byggherren) behöver normalt, om inte arbetena är så ringa att de varken kräver bygglov eller bygganmälan, en kontrollansvarig. KA måste vara certifierad och ha en självständig ställning. Det betyder till exempel att han eller hon inte får vara nära släkt med den som utför åtgärden eller arbeta på samma företag.

KA ska medverka till att ditt projekt uppfyller kraven i PBL och hjälpa byggherren att ta fram ett förslag till kontrollplan. KA ska också se till att kontrollplanen följs, vara med vid det tekniska samrådet med byggnadsnämnd, besiktningar och andra kontroller samt skriva ett utlåtande som ska vara underlag för byggnadsnämndens slutbesked.

 

Boverkets byggregler (BBR)

BBR är en omfattade samling av föreskrifter och allmänna råd som fastställs av Boverket och gäller nybyggnation, till- och ombyggnation i Sverige.

BBR innehåller krav och råd om tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd, driftsutrymmen, brandskydd, hygien, hälsa och miljö, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning.

En föreskrift är en bindande regel som ska följas, till skillnad från ett allmänt råd. Ett allmänt råd är inte bindande. Det är en rekommendation som anger hur du kan eller bör göra för att uppfylla kraven i en lag, förordning eller myndighetsföreskrift. Det är den som låter utföra arbetet (byggherren) som är skyldig att se till att lagar och förordningar följs.

BBR innehåller föreskrifter och råd till Plan- och bygglagen, Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, Förordningen om tekniska krav på byggnadsverk och Förordningen om hissar och vissa andra motordrivna anordningar.

Du kan läsa mer om BBR på Boverkets webbplats 

 

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (EKS)

EKS, innehåller regler för hur Eurokoderna (De europeiska konstruktionsstandarderna) skall tillämpas vid dimensionering av byggnader i Sverige och ges ut av Boverket.

EKS och Eurokoderna utgör tillsammans ett regelsystem som har ersatt Boverkets tidigare konstruktionsregler.

Du kan läsa mer om EKS på Boverkets webbplats

Eurokoderna (Eurocodes)

Eurokoder är europagemensamma dimensioneringsregler för bärverk till byggnader och anläggningar, så som broar och hus. Utöver Eurokoderna publicerar varje land en nationell bilaga med de specifika föreskrifter som gäller i landet. I Sverige regleras tillämpningen av Eurokoderna dels i EKS, vad gäller byggnader, och dels i EBS, vad gäller broar.

 

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete

Vid ny-, om- och tillbyggnationer gäller arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:03)

Du kan läsa mer om AFS 1999:03 på Arbetsmiljöverkets webbplats

Arbetsmiljöplan

En arbetsmiljöplan för hela objektet ska tas fram redan innan byggarbetsplatsen etableras. Alla arbeten ska planeras så att de kan utföras i en sund och säker miljö. Planeringen behöver grunda sig på en riskbedömning och det är viktigt att planera i god tid. Det är byggarbetsmiljösamordnaren för planering och projektering som i första hand ska se till att detta sker.

Arbetsmiljöplanen ska innehålla de regler som ska tillämpas på byggarbetsplatsen, en beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras samt en beskrivning av de arbetsmiljöåtgärder som ska vidtas under byggskedet för att arbetsmiljön ska bli bra inom olika arbeten.

Byggarbetsmiljösamordning

En byggarbetsplats innebär nästan alltid att flera olika företag jobbar sida vid sida. Det betyder att arbetena behöver samordnas så att det inte skapas risker för varandra. Därför finns det särskilda regler för byggarbetsplatser där alla som är med i processen, det vill säga byggherrar, arkitekter, projektörer m.fl. tar sitt ansvar för att arbetsmiljön alltid beaktas. Det gäller såväl för planering och utförande.

Byggarbetsmiljösamordnare (Bas-P och Bas-U) ska utses av byggherren för att samordna arbetsmiljön från början till slutet i ett byggprojekt. De ska bland annat se till att det finns förutsättningar för att jobba säkert och att de olika arbetena inte skapar risker för andra.

Byggarbetsmiljösamordnaren ska också utarbeta slutdokumentationen för entreprenaden. Dokumentationen ska vara färdigställd då arbetena avslutats. Den ska beskriva objektets konstruktion och utformning samt de byggprodukter som använts, allt i den omfattning som är av betydelse för säkerhet och hälsa vid arbete med drift, underhåll, reparation, ändring och rivning av objektet.

Byggarbetsmiljösamordnare Projektering (Bas-P)

Bas-P är byggarbetsmiljösamordnare i det tidiga skedet som kallas planering och projektering.

Bas-P ska samordna och sammanställa de underlag som tas fram av de olika projektörerna samt planera och projektera utifrån arbetsmiljö och säkerhet. Detta ska göras i en arbetsmiljöplan som ska finnas innan en byggarbetsplats etableras. Bas-P granskar ritningar och andra tekniska beskrivningar från projektörerna så att arbeten kan utföras säkert och olika arbeten inte skapar risker för varandra. Detta sammanställs sedan som delar i arbetsmiljöplanen.

Byggarbetsmiljösamordnare Utförande (Bas-U)

Bas-U är byggarbetsmiljösamordnare under utförandet, det vill säga i det praktiska byggskedet.

Bas-U är den som samordnar olika entreprenörers arbeten i byggskedet så den ena entreprenören inte skapar risker för den andra. Detta gör Bas-U genom att bland annat organisera skyddsarbetet. Bas-U ska anpassa den arbetsmiljöplan som Bas-P tagit fram till det praktiska arbetet.

Bas-U är ansvarig för att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig för alla på byggarbetsplatsen och att den hela tiden hålls uppdaterad med de arbeten som pågår.

Förhandsanmälan

Byggherren ska förutom att upprätta en arbetsmiljöplan även lämna in en förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket innan arbetet påbörjas.

 

Elektronisk personalliggare

Den som bedriver byggverksamhet måste enligt lag föra en elektronisk personalliggare och kunna visa uppgifterna vid ett kontrollbesök från Skatteverket. Syftet är att försvåra för obehöriga att vistas på byggarbetsplatsen, för att främja sund konkurrens och säkerhet.

Det innebär att entreprenören varje dag måste anteckna i personalliggaren vilka som är verksamma på byggarbetsplatsen. Det gäller dock inte personer som under en kort tid bara lastar eller lossar material, varor eller hjälpmedel.

Observera att det är byggherrens ansvar att anmäla byggarbetsplatsen till Skatteverket innan byggverksamheten påbörjas. Det är också byggherrens skyldighet att se till att det finns en elektronisk personalliggare på byggarbetsplatsen och att den upprättas och hanteras på rätt sätt.

Byggherren kan överföra ansvaret gällande elektronisk personalliggare till entreprenören, såvida denna är generalentreprenör, oavsett om det gäller totalentreprenad eller utförandeentreprenad.

Det finns två situationer då personalliggare inte behöver föras:

  • När privatperson bygger för eget bruk, med eller utan entreprenör
  • Vid mindre arbeten där den sammanlagda arbets- och materialkostnaden beräknas bli högst fyra prisbasbelopp

Du kan läsa mer om personalliggare på Skatteverkets webbplats

ID06

Varje person som vistas på en byggarbetsplats ska ha ett personligt ID06-kort. ID06 är ett system för att lätt kunna identifiera personer på arbetsplatsen samt kunna koppla varje person till en arbetsgivare.

ID06-kortet används också för att registrera närvaro i den elektroniska personalliggaren. Utöver närvarokontroll används ID06-kortet också för kontroll av obligatoriska eller avtalade utbildningskrav samt för inpasserings- och låsfunktioner där sådana finns.

Som byggherre/beställare av bygg- och anläggningsentreprenader kan du aktivt vara med och motverka svartarbete genom att alltid kräva att ID06 ska gälla vid upphandling entreprenadverksamhet.

Det är entreprenörens ansvar att de egna anställda har ID06-kort. Kortet är en bekräftelse på att det råder ett arbetsgivarsamband mellan företaget och personen som har ID06-kortet.

Ingen sida hittad för "{{query}}", försök med annat sökord
Vänligen vänta, söker efter "{{query}}" ...